måndag 5 juli 2010

Arseniktornet

Den norska författarinnan Anne B Ragde har tidigare givit ut trilogin Berlinerpopplarna, Eremitkräftorna, och Vila på gröna ängar. Nu har hon toppat succén hon gjorde med sina tidigare böcker genom att skriva en ännu mer fängslande släkthistoria om tre generationer kvinnor och deras livsöden. Boken är fylld av människoöden, mörka familjehemligheter och även historia. Det hela börjar med att Thereses mamma, Ruby, jublande ringer för att berätta att Thereses mormor, Amelie, har dött. "Är det inte fantasiskt?" utropar Ruby. Therese förstår inte alls varför mormoderns död är en sådan positiv nyhet för modern och morbrodern, Ib, men hon tar i alla fall sin son med sig och reser till Danmark för att hjälpa till att gå igenom dödsboet. Läsaren får sedan i tur och ordning ta del av alla de tre kvinnornas historia, och förstår så småningom hur allting hänger ihop. Det är med stor skicklighet Ragde får bokens karaktärer att klarna. Vi får bl.a. ta del av livet i Köpenhamn under mellankrigstiden för den unga Amelie, som går under artistnamnet Malie-Thalia. När hon blir ofrivilligt gravid måste hon lämna scenen och den lysande karrär som hon har framför sig, och istället gifta sig med den snälle porslinsmålaren Mogens (vars historia vi också får nöjet att ta del av). Dottern, Ruby, får växa upp utan kärlek från sin egoistiska mor, som livet ut grämer sig över sin spolierade karriär. Amelie skuldbelägger öppet sin dotter för att hon genom sin födsel förstörde Amelies liv. Så fort Ruby blir tillräckligt gammal flyr hon därför så långt ifrån sin mor hon kan komma och flyttar till Norge. Intressant nog utspelar sig boken därför både i Norge och i Danmark, vilket har sin grund i Ragdes eget danska påbrå.

Den här boken tar tid att smälta, eftersom det känns så stort att ha fått ta del av alla dessa intressanta livsöden, och efter att ha läst ut boken känner jag att jag bara vill veta mer om de här människorna. Det hade därför inte gjort något om boken varit dubbelt så tjock, eller om Ragde bestämde sig för att komma med en fortsättning. Jag skulle gladeligen fortsätta att fördjupa mig i såväl karaktärernas historia som framtid.

/Sara

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar