tisdag 20 juli 2010

Själens osaliga längtan

Audrey Niffeneggers Själens osaliga längtan är en roman som rymmer en hel del etiska frågor, och som avhandlar ämnen som liv, död, kärlek och systerskap. Det börjar med att Elspeth Noblin dör i cancer, och testamenterar sina tillhörigheter och sin lägenhet i London till sin tvillingsysters amerikanska tvillingdöttrar, Julia och Valentina. I testamentet finns vissa krav uppställda, dels det att både Julia och Valentina måste bo i lägenheten under minst ett år innan de får sälja den, och dels det att Elspeths egen tvillingsyster, Edie, inte får besöka lägenheten under det året. Julia och Valentina accepterar de märkliga kraven och flyttar till lägenheten i London, där de lär känna Elspeths grannar, den intellektuelle korsordsskaparen, Martin, som lider av ett svårt tvångssyndrom som hindrar honom från att lämna sin lägenhet, och Robert, som var Elspeths älskare och livskamrat. Tvillingarna får också oväntat möta sin döda moster, som inte vill acceptera att hon är död, utan är beredd att göra allt som står i hennes makt för att hålla sig kvar vid jordelivet. Robert känner en djup sorg över att hans älskade Elspeth är borta, men i tvillingarna, och särskilt då Valentina, finner han sin tröst. Han ställs dock inför ett svårt dilemma när även han inser att Elspeths själ faktiskt finns kvar i lägenheten.

Den här boken är fascinerande. Trots att historien bygger på en hel del övernaturligheter blir den aldrig fånig, utan den lyckas både övertyga mig och förmedla den kärlek och längtan som huvudpersonerna känner till varandra. Men det som tilltalar mig mest med boken är nog ändå dess härliga Londonskildringar och de etiska dilemman som karaktärerna ställs inför. Fascinerande var ordet.

/Sara

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar