Jag hade inte hört talas om den tvåfaldigt Augustprisnominerade (för sina ungdomsböcker) Sofia Nordin tidigare, men när jag hittade hennes första vuxenbok Gå sönder, gå hel, på biblioteket fastnade jag genast för den och plockade med mig den hem. Och jag blev inte besviken, verkligen inte.Boken är komponerad på ett näst intill mästerligt sätt, med två parallella historier, där man så småningom kan ana hur de hänger ihop. I den ena historien har en kvinna just börjat skapa sig ett nytt liv, genom att ta sig namnet Anna Vredholm, och leta upp en alldeles vanlig man vid namn Anders. De skaffar snabbt två alldeles vanliga svenska barn vid namn Sara och Johan, och Anna är nöjd med projektet att lyckas smälta in och verka helt normal. I den andra historien har en kvinna som kallar sig Freja just kidnappat sin tvillingsysters fem månader gamla dotter, och hon ger sig ut till familjens stuga i skogen med den lilla. Men familjen kommer förstås ut till stugan för att leta efter dem, och Freja flyr hastigt ut i skogen, där hon och Ilja, som hon kallar sin systerdotter, överlever med hjälp av naturens resurser i den tidiga hösten. De tar sig så småningom till Stockholm där Freja och Ilja tvingas leva ett hårt liv som uteliggare i den allt kallare hösten.
Det är med psykologisk intensitet som Sofia Nordin för fram sin berättelse, och den är så spännande att det nästan är helt omöjligt att lägga boken ifrån sig innan den är utläst. Intensiteten byggs upp tack vare att historierna utspelar sig i huvudkaraktärens huvud, och händelserna ses genom dennes ögon. Författaren leker också med läsaren genom att den ena historien är skriven i presens och den andra i imperfekt. Hur hänger det egentligen ihop? Det är skickligt och genomtänkt, och när jag läst slutet blir jag tvungen att läsa början igen.
/Sara
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar