Frihet är ett lustigt ord

Greenwashing, svek, bitterhet och vulgärkapitalism. Kärlek, hat, missunnsamhet och politik. Och sex. Jag har sträckläst en roman, tjock som en tegelsten och jag har fått en litterär upplevelse som bara matchas av några få ögonblick i en karriär som romanläsare som började med Jack 1976.
Och lika svårt som jag har att nyansera och moderera mina känslor inför boken , lika svårt är det att beskriva vad detta mästerverk handlar om. Men det börjar på en gata i Minnesota där familjen Berglund bor, i ett område som så sakteligen gentrifieras.
Familjen Berglund är inga änglar, men en liberal medelklassfamilj i mellanvästern som försöker göra det rätta. I alla fall pappa Walter, fågelskådaren, naturvännen, juristen, alkholistbarnet, klassklättraren. Och mamma Patty är hemmafru, precis som det ska vara och går hemma och minns sin karriär som basketstjärna på college, för så mycket annat har hon väl inte att syssla med. Jo, en del bråkande med grannarna blir det. Inte ens hennes stora kärlek är väl egentligen drömprinsen, hans punkmusiker till roomate på college var väl egentligen mycket mer spännande. Och barnen Jessica och Joey är såklart barn, men ganska snabbt blir de vuxna meed allt vad det innebär. Sen följer vi familjen bakåt och framåt i tiden och alla detaljer, känslor och platser är med.
Walter ser sin son växa upp till en republikansk rovgirig kapitalist och ser sitt äktenskap haverera, precis som han själv förvandlas på vägen från framgångsrik jurist till ensam och bitter rättsaverist.
Men alla familjemedlemmar får sin demokratiskt beskärda del av romanen som är full av detaljer, intriger och cliffhangers som alla hänger ihop och får sin förklaring. Och människorna i boken är just människor; ingen är god, ingen är ond, precis som det är i den verkliga världen. Och frihet är ett lustigt ord, ty du är aldrig friare än människorna i din närhet.