Allting började med Sjöwall-Wahlöö. Trötta poliser, klassklyftor och andra samhällsproblem ur ett tydligt vänsterperspektiv. Och så ett brott eller hundra som ska redas ut. Många är lycksökarna som försökt efterapa och framgångsrikast är (tyvärr) Henning Mankell med sina tirader om hur Wallander ser ut över det dimmiga fältet och saknar folkhemmet och i ett nafs löser dom svåraste kriminalgåtor. Men bäst av alla i genren är Kjell Eriksson. I ett Uppsala som är helt olikt den glättade studentikosa bilden finns trasighet, köns- och klassförtryck och många blommande trädgårdar. Där reder polisen Ann Lindell sin vardag, sitt liv som ensamstående morsa och snut i tio romaner som nu avslutas med öppen grav. För en gångs skull möter vi det högstående akademiska Uppsala, en adlig släkt, en nobelpristagare och kuvade undersåtar. Hat och avund är granne med vackra torn, prunkande blommor och olyckliga människor, var och en på sitt sätt.Som sig bör vilar en förfärlig skandal i det stora huset i det fina kvarteret och så som det måste bli är det stor drama och ett mord precis innan slutet. Hur det löser sig kan man verkligen fråga sig. Men så länge de grundläggande motsättningarna i samhället finns kvar, kommer Ann Lindell och hennes kollegor ha skärvor att sopa upp, är jag rädd. Även om vi inte får se fler böcker i serien.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar