En vampyr till historielärare

Anders: Barcelona är en stad som gjord för äventyr och stadens författare spär självklart på myten om den mystiska staden. Den här boken börjar som en enkel deckare. Ett mystiskt dödsfall, en ung ambitiös jurist och förvecklingar. "En storslagen roman", lovar baksidestexten och vi får oss förvisso en resa bortom tid och rum. Parallellt med historien om den sagolikt vackra, begåvade Marta Vives undersökningar i det nutida Barcelona får vi vara med om en annan persons resa från medeltidens brutala värld till dagens på ytan så civiliserade. En rejäl dos historielektion, plus en insikt i att det inte alltid är entydigt vad som är ont och gott.

Sara: Baksidestexten på Enrique Moriels Staden utan tid utlovar också att boken ska "gå i fotspåren av Katedralen vid havet", vilket jag tolkade som att den skulle likna Ildefonso Falcones storverk. Det tycker jag inte att den levde upp till. Visserligen får vi möta ett historiskt Barcelona, men där slutar alla likheter. Den här boken är ingenting annat än en vapyrhistoria, och sådana har jag lite svårt för.

Anders: Jag tycker att den ändå är läsvärd, om man är intresserad av Barcelonas historia och, för all del, kampen mellan ont och gott. Vampyrhistorien står man ut med, men inte mer.