Anders: Norrlands svårmod av Therese Söderlind är en i alla avseenden tjock bok, men så spänner den ju också över en lång tid. Vi möter huvudpersonen Anna som litet barn, som tonåring och som (ung) vuxen. Det är ett grepp som fungerar bättre i teorin än i praktiken. Men vad handlar den om egentligen?Sara: Bakgrundshistorien är en familjetragedi, där den sjuåriga Anna blir lämnad att växa upp hos sin moster och hennes man efter att hela Annas egen familj utplånats. Det börjar med att äldsta brodern Charlie mystiskt försvinner i skogen under jakten, och någon dag senare är även den andra brodern, Mattias, spårlöst borta. Pappan avslutar själv sitt liv, och lämnar efter sig ett mystisk avskedstext, och mamman i sin tur väljer att följa pappan. Det är således ett stort trauma som Anna bär med sig under sin uppväxt, och det hela blir inte bättre av att hon som 13-åring hamnar i händerna på kyrkans ungdomsledare som drar nytta av hennes utsatthet.
Anders: Det blir liksom lite för mycket, men ändå kan jag inte lägga boken ifrån mig. Den vuxna Anna bor i storstaden och bär varje dag en en tung ryggsäck full med sviterna från sin trassliga barndom och man undrar vilken väg det hela ska ta. Självklart kan Anna aldrig få frid och ro förrän frågetecknen från barndomen blir uträtade. Men vägen dit är lång och vindlande och går via masochistiskt sex och ängslig klängighet, förbi ensligt belägna gårdar och ordkarga män, som sig bör. Klichén är aldrig långt borta.
Sara: Personligen tycker jag att det blir alldeles för mycket av allting, och boken fångar egentligen aldrig mitt intresse. Visst vill jag veta hur det går och vad som egentligen hände med Annas familj, men det är inte så att jag lever mig in i berättelsen så som jag brukar göra när det är riktigt bra.
Anders: Slutet är på alla sätt precis det man förväntar sig. Ingen ont i det kanske, men man hade väl hoppats på något mer originellt. Läsvärd? Sådär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar