torsdag 9 februari 2012

En novellsamling med döden i kulisserna

,
Eftersom jag är svag för novellsamlingar tvekade jag inte länge innan Erik Erikssons Konsten att dö i april fick följa med mig hem från biblioteket. Och den höll måttet. Sitt tråkiga namn till trots har denna författare lyckats hitta en mycket poetisk och slagfärdig titel till sin fjärde novellsamling. Konsten att dö i april är också titeln på bokens tredje novell, som handlar om ett par som befinner sig på en resa i ett främmande land och som inte verkar ha det så bra i sitt förhållande. Bland övriga noveller finner man bl.a. en elvaårig flicka som precis kommit på att hennes föräldrar skulle ha det mycket bättre utan henne, en tonårstjej som hittar ett sätt att lätta lite på ångesten och en vuxen man som ser tillbaka på en traumatisk händelse i barndomen där en vän dog i en olycka och han själv undkom döden med en hårsmån. Gemensamt för alla novellerna i boken är just att de balanserar på dödens kant. Möjligen undantaget den sista novellen i boken, men den balanserar istället på skilsmässans kant så det är ändå ett slut som ligger och lurar i kulisserna. Novellerna är också fyllda av ångest, svartsjuka, sorg, ilska, rädsla men bär kanske även lite spår av kärlek här och där. Dock inte av den romantiska sorten. För novellerna är fulla av allvar och ett djup som inte lämnar någon oberörd. /Sara

2 kommentarer:

  1. Lat som jag är har jag inte kollat om ni redan läst Murakamis 'Vad jag pratar om när jag pratar om löpning'. En liten pärla!
    Kram, Pia

    SvaraRadera
  2. Ja, jag har läst How to exterminate stupidity. Den är verkligen jättebra och jätteviktig! Och jättebillig, bara 149 kronor! http://litenupplaga.se/1198 är en viktig länk!!!

    SvaraRadera